På rätt spår igen...

mhm... efter att ha skrivit av sig lite... plus att Lars hade åkt hem till mamma o pär för att han inte visste vart han skulle ta vägen eller vad han skulle göra, så fick han prata av sig lite där.. sen kom mamma hem hit och vi pratade/grät ut litegrann.. sen kom Lars och vi passade på att prata ut lite medan mamma gosade med Linnéa och även hjälpte till med lite plockande å donande.. Nu känns det bättre och hoppas det kommer vara så nu ett tag så man får ladda batterierna.. Sa även till mamma att vi gärna kommer till dom och bastar sen någon dag här å myser litegrann..

nu ska vi passa på att mysa i soffan medan Linnéa sover sin powernapp efter maten ♥

Tack Sofie för dina ord och råd.. Ska tänka på dom och ta till oss dom! Känner såväl igen det du skrev om dina bekanta..

Den fullständigt lyckliga familjen

finns nog inte. Det kommer motgångar som man måste ta sig igenom när man har barn. Det går inte längre att stoppa huvudet i sanden, skita i det eller rent av bara gå sin väg och tänka bort med det gamla och in med det nya.. Det är ett barn att tänka på också! Hur jobbigt det än är och hur mycket man än känner att man inte vill leva med den andra så finns det oftast en orsak.. Och jag hoppas vi kommer på den snart... Och att vi kan lyssna på varandra, för det går inte nu :( Jag känner att jag inte har någon energi över för sånt här å jag känner att jag inte alls får någon energi från Lars just nu, jag blir liksom inte glad... Det är skitjobbigt men det är sant. Någonting är i vägen. Jag försöker hålla tyst och tänker hela tiden att imorgon blir det inte såhär.. men joo. Imorse började dagen med ett bråk om att kaffekannan ska/inte ska diskas.. Ingenting att bråka om, men vad är det som gör att en sån liten grejj gör att jag tillslut gråter när det känns som han inte lyssnar och han tycker jag bara hugger när vi pratat om det flera ggr tidigare att jag inte tycker det är fräscht att bara skölja ur kannan när den stått en hel natt med sunkkaffe sen gårdagen. Så tycker inte han, men ändå så ska han komma med kommentaren "men herregud, vissa saker kan jag ta men inte allt".. sa att han kunde ta upp sin gamla kaffebryggare så kan vi ha olika om det är så... Vad är det att bråka om??????? Slutade iaf med att jag ifrån frukostbordet och sa att jag inte vill leva med honom och hoppade in i duschen å sen hade han åkt iväg. Att jag inte vill leva med honom slänger man bara inte ur sig hur som helst, men vad ska man göra när man känner så stundtals.. sen ett halvår tillbaka har vi försökt prata med varandra men med Lars stoppa huvudet i sanden stil så vill och tror han att allt är bra bara man låter varandra vara en stund och sen kommer och är hur glad/charmig/snäll som helst. Energin försvinner på hans svar "jag vet inte" när man frågar någonting (nonchalant stil) och sen även att saker som sägs ska bli gjorda, blir aldrig gjorda. Är det då bättre att vi ska bråka om saker som skall bli gjorda eller redan borde vara gjorda än att bara jobba häcken av sig i några dagar för att sen kunna njuta av dom andra dagarna tillsammans...????????? Det här är inte bra, jag är inte lycklig med dig just nu. Jag kan inte. Det bör ske en förändring, men allt man får till svar då är att "tänk vilken förändring det har blivit sen vi blev tillsammans, jag jobbar ju på det.." Men hur mycket tålamod ska man ha och hur mycket energi ska det få ta. Jag vet att det här huset har tagit mycket energi men nu är det inte långt kvar, kan man då inte fixa det som är kvar att fixa så båda kan vara nöjda och glada tillsammans den tid som är kvar här så det inte sker någonting som att vi går skilda vägar innan dess..




Nu har min älskade dotter vaknat ♥
Allt och lite till för henne.
Fortsätta kämpa..

3 månaders vaccinationen tagen

ja uscha, det har Linnéa (och vi) fått stått ut med idag :( Det var inte alls roligt för en sekund! Jag fick ha Linnéa i mitt knä medan BVC sköterskan stack först i ena och SEN det andra... Alltså blev det två stick efter varandra istället för att sticka båda med en gång som vissa gör.. Det ska vi försöka med nästa gång å få till.. Linnéa gallskrek och man fick tårar i ögonen själva å tankarna påengång som kom automatiskt var: skada inte mitt barn! Nu är det gjort iallafall och dagen har fortsatt med att Linnéa varit mer gnällig än vanligt och konstigt trött hela eftermiddagen och kvällen.. Så någon reaktion måste det allt ha blivit.. Nu sover hon för natten och jag hoppas på att hon får sova hela natten igenom och då även jag :)

Nu är det dags för sängen.. Blev en tripp in till Gävle idag också, handlat käk och klor till poolen.. Jag och Lars ska prova på LCHF metoden nu har vi tänkt å se hur det går, hoppas på det bästa. Första dagen är avklarad och Lars sockeravgiftning är faktiskt värre än min så nog allt har jag skött mig rätt bra ändå, men för å sätta fart på viktnedgången så kan det va värt ett försök eftersom det är en dokumenterad och godkänd metod även av Socialstyrelsen! Alltså inget påhitt som mycket annat är med "mirakelmetoder".


Godnatt.

Hemma igen

..och det är fullt upp, haha, njae lite då, vi har tvättat å städat hela dagen så nu så! Det får bli en snabb uppdatering ;)

Vi kom hem från Korsån igår eftermiddag och kalasade på tacos igår kväll med Hans här hemma, riktigt mumsigt. Vi har haft det kanoners och det har varit skönt att komma iväg litegrann och börja ställa om sig med att Lars också är hemma på dagarna nu framöver, det är omställningar hela tiden känns det som men nu börjar det kännas riktigt bra att ha våran älskling hemma :) Vi gjorde inte många knop i  Korsån, vilade mellan varven och Linnéa har varit och är riktigt aktiv när hon är vaken men har börjat sova igen någon timme i sträck på dagarna, det är skönt för då hinner man själv varva ner litegrann. Våra magar har fått jobba hårt inom oss ;) massa mat och fika, precis som alltid hos mormor och morfar. Vågen pekar upp något kilo för oss men det är det värt, blir hårdkörning nu eller rättare sagt ta tag i det igen ;) har ju hittat en himla massa fina jeans i min garderob idag så får se om man någonsin kommer i dom igen. Hoppas!

Linnéas utveckling går framåt för varje dag som går och det är något nytt som upptäcks/händer varje dag. Exempelvis har hon tagit tag i foten ett par ggr bara sådär vid blöjjbyten och vi har fått höra lite småskratt ljud när Lars busade med henne och hon sparkade i hälen på skötbords-tvättmaskinen hos mormor och Lars sa bong, det tyckte hon var roligt och fnissade till samtidigt som hon log med hela ansiktet. Hon har börjat kommit underfund med hur man ska vända sig till mage, dock mest försök i babysittern så det är dags att spänna fast säkerhetsbältet där nu! Det kliar i hennes mun från dag till dag.. Hon börjar tycka om att ligga på mage nu och kika och försöka krypa lite men inte riktigt kommit underfund med det än.. Sitta vid bordskanten i knä på mamma är också roligt, det är ju så mycket roligt på bordet! Snart åker väl tallrikarna i golvet om man inte passar sig ;) Ja kort sagt händer det jättemycket! Blir en hel del skratt kan jag lova och det är en sån otrolig glädje att se någon vi skapat utvecklas såhär! Och även se och känna hennes glädje! Linnéa är en riktig liten pratkvarn och det är även roligt att hålla i och leka med tygleksaker :)


Sitta framåt i babysittern gick bra ett tag och bättre än åt andra hållet.


Myyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyys!


Tuffingen fick en ny rosa vintermössa vid besöket till Sågmyra!


Eftermiddagstupplur med pappsen ♥

Lite lättare igen..

ja på något sätt så klarar vi oss.. Ska värdera om huset på torsdag fm så vi hoppas på det bästa och ev. kunna skriva om lånen till en lägre månadskostnad än vad vi har nu.. Å så ska Lars mamma räkna ut hur mkt vi skulle behöva betala till henne om det blir på det viset.. Mamma var här å pratade om hur vi kunde lösa det å ev. hur hon kan hjälpa oss..
Nu är hela källaren städad och klar nästan, fattas bara att köpa ny golvmopp och skura en, två å tre ggr! Imorn blir det att slänga massa skräp och kanske hinna med att städa häruppe :) Vi laddar med andra ord för en veckas semester sen och verkligen kunna koppla av!

"allting löser sig..."

ja visst är det så. Det känns ganska mörkt just nu.. Lika som sommarvärmen och solen försvunnit så försvann även sommarkänslorna och glädjen litegrann.. Reaktionen på att Lars inte har jobb längre (men ändå får akassa, tack och lov) har väl inte kommit riktigt förrän nu när man hela dagen igår gick och funderade på om vi har råd att bo här i vinter när kylan och elräkningarna kommer.. Eftersom vi hade planerat och verkligen tänkt lägga undan pengar till i vinter, dels till räkningar och även lite för att jag ska plugga och Lars vara hemma, så hade vi räknat med att Lars skulle få full lön.. Men så blev det ju inte fr.o.m april, så sen dess har vi levt på den halva.. I och med detta så känns det som att vi får vända och vrida på varje krona innan vi spenderar dom.. Och visst trodde vi att allt skulle bli bra när han fick jobb i Hofors på Lepro allt, men guld och gröna skogar som utlovades dök aldrig upp.. Det var ett fast jobb och anställning minst 6månader som lovades.. Men vad fick han, fast anställning till 3e juli och sen visste inte chefen hur han skulle göra.. Ajöken med det jobbet, kom beskedet förra måndagen, alltså fyra dagar innan sista dagen och kunde inte erbjuda mera jobb. I och med detta så blev det bara en hel lön som vi får den här månaden.
Så funderingarna om att behöva flytta kunde jag inte hålla inne längre till än igår eftermiddag.. Då tårarna, som de även gör nu, brinner bakom ögonlocken och man ska hålla modet uppe.. Det visade sig att Lars gått och funderat på samma sak.. Alternativet är att hyra Lars barndomshem av hans kära mor.. Som visserligen har det väldigt fint på Lindparken i ett stort hus med två lägenheter, varav undervåningen hyrs ut till 2st nyblivna föräldrar.. Å övervåningen där Lars mamma bott, men även spenderat allt mindre tid än förrut i då hon gärna vill bo med sin Pär.. Så slag i saken frågade Lars sin mamma om vi kanske kunde göra så, eftersom vi känner att ekonomin drabbar både oss tillsammans och oss på enskilt håll.. Man mår inte bra och detta går ut över oss som familj och småsaker blir lätt diskussioner/bråk.. Så det verkar som att det kommer bli så.. Tråkigt nog, för det här får mig att känna mig helt vilsen igen att dra upp sina "att känna sig hemma" känslor igen och jag mår inte bra för det här. Men i slutändan kommer det nog bli det bästa av situationen, annars kommer jag inte ha råd att plugga klart och det är något jag verkligen vill och ska. Samtidigt så får vi nära till tåg och buss där så vi inte behöver ha två bilar i vinter.. Så vi ska väl försöka fixa alla småsaker här hemma och höra oss för med Länshem och värdera och se hur mkt man skulle kunna få och om det finns möjlighet att sälja..

Mer ärlig än såhär kan jag inte vara för tillfället.. Nu har jag skrivit av mig en sväng, kanske dags att ringa och prata av sig med mamma.. och sen kan Linnéa få en allt mer närvarande kärleksfull mamma tillhands ♥

RSS 2.0