Snart är skolan över
och så skönt det kommer att bli!
Idag hade vi opponering av våran c-uppsats. Det gick bra. Det var värre att vara opponent på en inte helt färdig uppsats, men jag tror det gick i land ändå även om vi inte hann igenom exakt hela arbetet... Vi fick lite småsaker att rätta till, det är helt ok. Betyget för detta slit som varit under hösten blev ett väl godkänt. Tackar för det. Även om motivationen och orken sakta men säkert trappats ut och idag kändes allt bara som att jag ville ha det överstökat bara. Eftersom vi redan visste och kände på oss att godkänd kommer den bli och egentligen var det det enda kravet jag hade eller har haft under utbildningen, att bli godkänd. Så det var ju riktigt roligt och härligt att det blev ett VG och få avsluta utbildningen med det, jag kan om jag vill... Sen har jag haft en toppen uppsatskamrat också som kämpat å kämpat. Nu väntas det redovisning på dialysavdelning imorgon. Sen nästa onsdag är det redovisning i skolan. Sen är det bara torsdagen den 20/1 kvar på hela utbildningen till sjuksköterska. Sen då? Jo sen är jag, Sandra, färdigutbildad, legitimerad sjuksköterska. Det ni. Det kanske är dags att börja tro på sig själv lite mer! Att man faktiskt klarar av mer än vad man egentligen tror, vill man och kämpar man så når man sina mål inom en viss framtid. Det har inte varit tre lätta år, eller 3,5år eftersom jag var mammaledig ½år också. Snart är det dags på nytt och det ska bli helt underbart att bara få vara mamma. Bara å bara, ja men det blir faktiskt lite så. Inget plugg att behöva tänka på över "lediga helger" eller lov, bara att fokusera på familjen och sig själv och det man vill göra här och nu. Jag längtar. Jag tror även Lars längtar över att vi kan vara riktigt lediga tillsammans när helgerna kommer. Mycket kommer bli lättare. Å det är skönt att det mesta har börjat falla på plats nu efter en tids kämpigheter med väldigt djupa dalgångar och det är väldigt skönt att känna i sig själv att nu börjar jag må bra igen, på riktigt. Man klarar mer än vad man kan tro, bara man inte ger upp!
Idag hade vi opponering av våran c-uppsats. Det gick bra. Det var värre att vara opponent på en inte helt färdig uppsats, men jag tror det gick i land ändå även om vi inte hann igenom exakt hela arbetet... Vi fick lite småsaker att rätta till, det är helt ok. Betyget för detta slit som varit under hösten blev ett väl godkänt. Tackar för det. Även om motivationen och orken sakta men säkert trappats ut och idag kändes allt bara som att jag ville ha det överstökat bara. Eftersom vi redan visste och kände på oss att godkänd kommer den bli och egentligen var det det enda kravet jag hade eller har haft under utbildningen, att bli godkänd. Så det var ju riktigt roligt och härligt att det blev ett VG och få avsluta utbildningen med det, jag kan om jag vill... Sen har jag haft en toppen uppsatskamrat också som kämpat å kämpat. Nu väntas det redovisning på dialysavdelning imorgon. Sen nästa onsdag är det redovisning i skolan. Sen är det bara torsdagen den 20/1 kvar på hela utbildningen till sjuksköterska. Sen då? Jo sen är jag, Sandra, färdigutbildad, legitimerad sjuksköterska. Det ni. Det kanske är dags att börja tro på sig själv lite mer! Att man faktiskt klarar av mer än vad man egentligen tror, vill man och kämpar man så når man sina mål inom en viss framtid. Det har inte varit tre lätta år, eller 3,5år eftersom jag var mammaledig ½år också. Snart är det dags på nytt och det ska bli helt underbart att bara få vara mamma. Bara å bara, ja men det blir faktiskt lite så. Inget plugg att behöva tänka på över "lediga helger" eller lov, bara att fokusera på familjen och sig själv och det man vill göra här och nu. Jag längtar. Jag tror även Lars längtar över att vi kan vara riktigt lediga tillsammans när helgerna kommer. Mycket kommer bli lättare. Å det är skönt att det mesta har börjat falla på plats nu efter en tids kämpigheter med väldigt djupa dalgångar och det är väldigt skönt att känna i sig själv att nu börjar jag må bra igen, på riktigt. Man klarar mer än vad man kan tro, bara man inte ger upp!
Kommentarer
Trackback
