Julklappstider



"Svensk historik 

Vad gäller julklappar iakttogs förr en högre grad av hemlighetsfullhet. På julaftonsmorgonen (numera utdelas "julklapparna" i regel efter kalle anka) hörde man en knackning ("klapp") på sin dörr eller på sitt fönster, och omedelbart därefter inkastades ett väl inlindat paket.


Seden att ge bort julklappar kommer från en lantlig tradition som innebar att byns ungdomar smög omkring på julaftonen och knackade på i stugorna. När någon öppnade kastade man in en skämtgåva, som kunde bestå av ett vedträ eller en halmfigur. På gåvan hade man ofta fäst en lapp med en vers som förklarade varför mottagaren förärats den fina presenten. Dessa verser är föregångare till våra dagars julklappsrim. Det var viktigt att inte bli tagen på bar gärning under julklappsutdelandet, eftersom verserna kunde vara ganska så elaka och grovkorniga. På en del platser delades julklapparna ut av en julbock, men han och hans uppgifter har sedan slutet av 1800-talet övertagits av Jultomten.


Att givmildheten alltid varit som störst i juletid har sin naturliga förklaring. Under en kort tid fick man vila från vardags slitet i överflöd av både mat och dryck. Man visade särskild omsorg om traktens fattiga och att låta bli att bjuda en besökande på något under juletiden kunde bringa otur. Då riskerade man nämligen att gästen gick ut med julen". (wikipedias förklaring).

 





För visst är det härligt att ge bort en massa julklappar å även få,
det finns en viss känsla i det där.
Mysigt och spännande för både liten som stor,
känslan kommer nog aldrig försvinna för det där.
Julen är ett speciellt tillfälle att visa sin omsorg och kärlek för de man bryr sig om.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0